Rolig surprise!

I affären där jag brukar handla fann jag ekologisk kokosolja. För ett skitbra pris. Hemma i Svedala betalade jag mellan 85kr-130kr för en burk. Den som jag hittade kostar drygt 50 kronor för ganska mycket mer...Inte illa! Goda nyheter på alla sätt och vis med andra ord.

Sedan har jag faktiskt börjat läsa en blogg, en tjej som bor i Toronto, som inspirerar. Hon slutade äta godis, chips, glass, allt sånt för drygt 10 år sen. Bara så där. Hon var överviktig, ganska rejält, men eftersom de saker jag nämnde ovan satte käppar i julen för henne, slutade hon cold Turkey.
DET tycker jag är inspirerande. Jag vet, man snackar om balans hit och dit och yadayada. Det är bra med det också. Men detta (glass, godis etc) är ju inget man behöver för att överleva direkt. Och det finns ju massa annat gott man kan äta istället, som dessutom är nyttigt (bara man inte ersätter gottissuget med att äta för mycket nyttigt som då blir alldeles FÖR mycket)...En knepig sits det där...Jag funderar fortfarande på att sluta helt faktiskt och sen bara acceptera att det är slut. Äta nåt annat gott och näringspackat istället. Nu när jag haft min sockerdetox under november så ser jag klart genom sockerdimman. Jag mår bättre utan sockret och suget efter det....
Jag funderar...

Kulturkrock

Det är helt klart en kulturkrock som sker här med tanke på hur man klär sig för väder och hur man ser på väder. Hemma i Sverige är det devisen "Det finns inga dåliga väder, bara dåliga kläder" som gäller. Ut i ur och skur. Låt barnen sova ute i vagnar på vintern, och helst leka i snön i timmar oavsett temperatur. På med varma kläder i september och låt dem vara på fram till maj. Rejäla skor, lager-på-lager, extra mössor, vantar som inte hasar av, vinterkrage innanför jackan...you name it, vi har det. Sen finns det givetvis undantag som bekräftar regeln, som det så vackert heter.

Rejäla vinterkläder ska det vara!

Här. Whole different story my friends. Där vänder man på devisen och säger "Det finns bara dåliga väder och inga dåliga kläder". Är det kallt eller regnigt, då går man helt enkelt inte ut. Vinterskor? Termobrallor? Regnställ? Vad är det? Vår dotter har varit redo för vintern i över en månad. Mössa, vinterskor, jacka, vantar. Rubbet. Jag tjatar fortfarande på föräldrarna på jobbet om att de behöver vantar och mössa till sina barn eftersom vi är ute varje dag. INGET av barnen har vinterskor ännu. Trots att det är drygt 1-7 grader varmt just nu. Det är lite rejälare sandaler eller sneakers som gäller. NU först har många börjat skicka med mössa. Vantar återstår att se. Visserligen är vi ute endast 30 minuter på förmiddagen och 30 minuter på eftermiddagen. Men ändå. Det blir kallt. Och duggregnar det kan vi inte gå ut. Ingen har regnjacka nämligen.

För en svensk, som egentligen inte ens gillar att vara ute, är detta en solklar kulturkrock. Och en 

Humörsvängningar

Idag var jag sååå trött. Galet trött efter jobbet. Lång dag, mycket att göra. Hem och ingen mat på bordet. Olyx så det heter duga. Dottern som krånglar och vrånglar. Trött mamma som redan krånglat och vrånglat med nio små barn hela dagen. Tålamod tryter.
Duscha liten dotter, se till att mata densamma. Helt slut. Hjärndöd. Vill inte gå till gymmet på kvällen. Dåligt humör. Sur. Hemskt dålig mamma.
Går ändå till gymmet, trots omotiverande tankar hela vägen dit.
Gymmar en timme och vips! En urtrött arbetande mamma på dåligt humör kommer ut från gymmet, fortfarande ganska trött, men på BRA mycket bättre humör.
Tänk vad lite rörelse kan göra för både kropp och själ!

Att säga nej

Just nu har jag ju lite sockeruppehåll. Mest för att detoxa kroppen lite och hamnat på bättre väg. Så händer det så klart att man blir bjuden på nåt gott. Oftast händer det då man är på sockeruppehåll känns det som. Ett barn på förskolan hade kalas för klassen och det bjöds på tårta. Ingen fråga OM man ville ha, utan föräldrarna bara skar upp en enorm bit med tårta, som givetvis såg mycket god ut, och stack i handen på mig. Vad gör man liksom? Jag ogillar att säga nej, men samtidigt vill jag ju inte äta och "förstöra" min detox. Inte för nåt jag egentligen inte är supersugen på. Ska jag bryta "förbudet" så ska det vara med nåt som jag verkligen vill ha.
Å andra sidan vet jag hur folk kan uppfatta ett "nej" också. Så jag tog helt enkelt tårtan och satte undan den. Jag var ändå tvungen att ta hand om barnen och se till dem. När det sedan var över kastade jag tårtbiten. Kanske lite slöseri med tårta och sånt, men vad sjutton. Just nu skadade det ju ingen och jag slapp käka den.
Vanligtvis brukar jag säga nej tack om folk frågar om jag vill ha nåt sött eller liknande. Just nu känner jag mig för i ett nytt land och ny kultur.
Hur gör ni om ni blir bjudna?

Angry trainer om löpning

Jag läste nyss ett inlägg om löpning. Lite intressant det där. Jag gillar att springa, men springer mest under vår/sommar längre sträckor. Under vintern tenderar jag att prioritera styrka och intervaller.

Läs HÄR.

Vad tror ni?

I am back

Idag gick jag på gymmet på förmiddagen och vilken skillnad! Lagom mycket folk. Och jag slapp de där dryga killgrupperna som tränar i större grupper, larvar sig och tar upp sju maskiner bara för att sitta och vänta och prata. De är extremt dryga. Plus att det fanns plats att vara spontan och köra lite annorlunda program med hantlar.

Mitt program för dagen blev:

situps med vikt x 50
Obliques x 30 per sida
Gående utfall med vikt x 30 per ben

5 MIN LÖPNING

Hammer curl x 30
Vader x 30
Jumping lunges x 30

5 MIN CYKEL

Axelpress x 30
Tricep x 30
Bicepcurls x 30

5 MIN LÖPNING

Innerlår x 30
Utsida axlar x 30
Utfall x 30

5 MIN CYKEL

Mage, lyfta benen x 30
Hopprep 1,5 min
Axlar, uppdrag x 30

5 MIN LÖPNING

Armhävningar x 30
Benlyft (ligga på sidan och lyft höger och vänster ) x 30 per sida
Legcurls x 50

Riktigt härligt och svettigt pass. Jag kommer att fortsätta med liknande pass i framtiden när utrymme i gymmet passar.

Träna, kanske

Den vecka som gått har jag inte tränat mycket alls. Faktiskt bara måndag. Jag har inte haft lust och då passar jag på att ta en vecka och vila helt enkelt. Idag ska jag ut igen. Gå till gymmet och njuta av träningen.
Imorgon är jag dessutom ledig så jag kommer att träna under dagen då också. Det är skönare. Och mindre packat med folk. Jättebra!

Dessutom går jag på sockerdetox. Så lite socker som möjligt sedan 1 november. Känns jättebra än så länge!!

YES!!!!

Efter fem lååånga dagar utan ljus så kom det äntligen tillbaka! Det är som när man väntar och väntar och till slut tror man att det för alltid kommer att vara så här. Elen kommer aaaaldrig tillbaka. I alla fall kom vi tillbaka igår kväll till vår kalla lya som vanligt. Denna gång riktigt förberedda med fleecesockor och långkallingar. Näsan gick det inte att göra nåt åt, den fick sticka upp över täckkanten, iskall och försummad. Men så. Mitt i natten, runt 02, vaknar jag till av nån anledning och öppnar ögonen. Och vad skådat mitt öga? LJUS!! Lampan. Det tog några sekunder innan jag riktigt fattade vad det var som hände. Sen var jag tvungen att väcka maken och berätta den goda nyheten. Under natten värmdes så sakta vårt rum och vår lägenhet upp och på morgonen var det inte så hemskt att vakna. Underbart!
Dagen har spenderats genom att städa, tvätta kläder och inhandla matvaror. All vår mat blev ju förstörd givetvis. Jag passade på att städa kylskåpet riktigt rent och sen fick nya varor plats där inne. Inget ont som inte har nåt gott med sig, som det heter...

Men NU! Ljus! Värme! Internet! TV! Kylskåp!

Och träningen då?

Jo, den lunkar på. Det blir väl en så där tre pass i veckan av olika slag. Jag önskar att jag hann och orkade mer. Vissa veckor blir det kanske 4-5 pass. Det är ju bra att variera. Den här konstiga veckan som varit har jag haft två hemmapass. Lite Bodyrockinspirerat, men utan hopp och annat. Plus ett morgonpass på gymmet eftersom jag varit ledig. Det känns helt okej. Sedan den 1 november kör jag också sockerdetox. Det har blivit lite mycket av det goda, men nu är det dags för andra bullar. Nyttigare bullar. Så som jag vill ha dem. När så elen är tillbaka i lägenheten (kan ni tro att det är dag 5 av denna pina!?) ska jag också ta hem keso och annat gottigt.

Dag 4

Det ser inte så mycket bättre ut alls. Det kan ta fram till den 10 november innan vi får el. Om vi har tur. Det är galet kallt i lägenheten nu. Vi spenderar mestadelen av dagen hos svågern som har el. Men det är litet och vi får inte alla plats att sova här. Jag och maken går hem om kvällarna och sover. Dottern får stanna hos svågern och hans tjej och svärmor. Det är för kallt att bo i lägenheten för små barn. Vi går upp sju våningar i mörkret och tänder ljus i lägenheten. Det var mysigt den första dagen...inte så mycket längre,

Klart man ska vara tacksam för att det gick så bra som det gick. Vi har allt kvar, hem och hus, liv och lem...samtidigt är det länge att gå utan el. Kanske två veckor till slut...

Idag duschade jag på gymmet. Härligt!!!