Eftermiddag är ganska bra träningstid. Då har jag hunnit käka lite, vaknat till...jobbat kanske. I somras var det andra bullar, då var det mest morgonträning. Kanske är det snarare en vanesak?
Just nu är jag tacksam för den formen jag hade innan jag blev gravid. När jag är tillbaka i matchform efter bebisen är ute, kommer jag aldrig mer att klaga på att jag måste bli smalare, måste det och det...Jag var i bra form måste jag erkänna. Nu när jag kan känna mina lår mötas när jag går, eller när jag glimtar till en sekund i spegeln och ser min mage (som mest är tjock och inte gravid) får jag flashbacks till 2009, på toppen av mina tjockisår. Hur annorlunda jag är nu mot då. Mentalt och fysiskt.
Som sagt, när matchformen är tillbaka sommaren/hösten 2014, kommer jag inte att klaga på min kropp igen...Den var bra som den var!
Ibland ska det gå långt innan polletten trillar ner!
4 kommentarer:
Härlig insikt!
Wiiiiiii! Vad roligt att titta in här och se att det VAR SÅ! En till bebis i bloggosfären :)
Stort grattis och lycka till!
Jag känner igen mig i dina tankar. Man har lite (ibland mycket) begränsat med ork över för alla de där hälsosamma VALEN man vet att man borde göra. Men graviditeter går ju över. Kunskapen har man kvar.
goa du <3 kram
Men det var ALLTFÖR längesen jag var här hos dig och läste tror jag. GRATTIS!!!!:D
Strunt i att låren möts. Det gör mina med! Hehehe... Och jag är minsann inte gravid.
Skicka en kommentar