Lite surt

Så här i efterhand kan jag tycka att jag var jäkligt dum som lät min fina form försvinna efter formtoppen i oktober. Jag hade verkligen kämpat och fått fina resultat som jag sedan "slängde i sjön" när jag tog en paus under november och december. Totalt ruttet. Samtidigt känner jag att jag har ett annat utgångsläge nu. Jag VET att jag har formen där under. Jag VET HUR jag ska göra för att komma dit med mat och kost. Jag har TÅLAMODET att kämpa på och invänta resultat. Jag har inte bråttom. Just nu. Jag ser januari som en återhämtningsmånad och därefter är det liksom fullt ös. Formen ska bli den bästa någonsin och jag känner att jag har ett annat slags fokus nu. Ett långsiktigt. I somras/höstas tänkte jag mest på sista datumet, den 22 oktober. Då skulle det vara slut, nu gäller det. Kör det hårdaste. Fokusera. Och så när dagen kom var det som om luften gick ur en ballong. Jag var mentalt och fysiskt helt slut och tänkte att "är det så här det ska vara att leva sunt, då vill jag nog inte vara med". Under november och december mognade jag nog något. Tanken på hur jag ska kunna bolla kost och träning i framtiden tog form och fick en planering. 

I dagsläget känns det toppen. Jag har fokus, jag är långsiktighet och jag har en bra plan. Kan det bli bättre?

Det är klart att jag önskar att jag inte hade ballat ur så mycket som jag gjorde, men nu kan det bara gå åt ett håll. Uppåt!

Lite confessions från en brud med ett megastort matmonster hängandes runt halsen dagligen. 

Vatten - påverkar mer än du tror

Hela det här inlägget är taget från Petras blogg Sportyspice. Petra är en Personlig Tränare och numera yogastudioinnehavare i Connecticut, USA. Jag tyckte att inlägget var så intressant att jag var tvungen att dela med mig av det! Kolla gärna hennes blogg som är otroligt bra!

"En japansk forskare som heter Masaru Emoto har fotograferat vattenkristaller och gett ut boken “The Hidden Messages in Water”. Dels plåtade han bara vattnet rakt upp och ner och dels då han spelat musik eller sagt olika ord. Snälla och elaka. Och resultatet är ganska häpnadsväckande. Och bilderna är bara så otroligt vackra.

Detta är vatten fotograferat efter att man sagt “You fool, I want to kill you”.

Och detta är samma vatten, i samma burk, fotograferat efter att man sagt “Love and Appreciation”. Ganska häftigt, eller hur?

Detta är vanligt kranvatten från det stressiga och hetsiga storstaden Tokyo.

Och detta är vatten taget från en källa på den lugna och harmoniska  japanska landsbyggden.

Detta är vanligt kranvatten som bara fotograferats under tystnad.

Och här är samma vatten efter att man bett en bön."

Ni är så kloka!

Ja, hela bunten som kommer in här och läser och kommenterar, ni är så himla  kloka helt enkelt. Jag blir verkligen glad att läsa alla kommentarer med ord som både värmer, skänker styrka och alla råd. Mitt beslut känns ännu bättre idag när jag alldeles precis ska äta lite havregrynsgröt. Kostschemat jag gick på förut innehöll väldigt få kolhydrater. Väldigt, väldigt få. Och var superstrikt. Som några sa, det är nog inte min grej helt enkelt. Jag gillar lite frihet, och visst en kort kort period kan man ju äta enligt schemat för att få snabbare resultat om man sitter fast och harvar på samma ställe. Men att leva så? Nej tack. Fram med variation och roligheter! Och havregrynsgröt - min absoluta favoritfrukost.

Helt sant är också att jag inte skjuter upp nånting egentligen. Jag lär mig bara leva balanserat. Som det ska vara. Och ska man må dåligt på den (för mig) långa vägen till en platt mage, är det verkligen värt det? Jag är vältränad har jag insett, men magen är envis som få. Den grabbar tag i allt fett den kan få och håller ett stadigt tag om det. Blir jag lyckligare med en platt mage då? Troligtvis. Värt ett försök i alla fall. Att skynda fram den är ändå inte rätt väg. Jag håller en stadug kurs och så bit för bit, varje bra val jag gör, för mig närmare mot målet...ingen panik. Inget skynda. Livet ska vara roligt också.

Paleo

Överallt hör jag om det här - Paleo. Nu har jag hittat en ganska intressant hemsida som heter Everyday Paleo. Bland annat hittade jag den HÄR artikeln som jag tyckte var intressant. Om det är sant, vilket det förmodligen är, är det ju lite läskigt och förklarar faktiskt en hel del fenomen i kroppen...
Funderar på om man skulle ha Paleo som en utmaning nästa år? En månad med endast Paleo. Det vore intressant. Dock måste jag först kolla upp lite mer vad det innebär och hur man går tillväga. Låna en bok, kolla hemsidan. Ni vet. Har nån av er testat?