Jag älskar att springa av olika anledningar. Tidigare var det för att jag såg snabba resultat. När man börjar springa märker man hur snabbt man faktiskt blir bättre. Man blir uthålligare, kan springa snabbare och längre, och man "dör" inte efter tio meter.
Nu, när jag är en van löpare älskar jag att springa och rensa tankarna. Vem hade kunnat ana det för drygt tre år sen? Att jag skulle njuta av att springa och faktiskt se fram emot en löptur? När jag springer kan jag reda ut det som är jobbigt, jag kan lösa världskriser och komma på bra idéer till framtida projekt. Det är fantastiskt på alla sätt!
Det senaste året har jag haft en paus i löpandet och det är först för drygt två månader sedan som jag började igen. Och det är jag glad för!
3 kommentarer:
Visst är det en härligt känsla. Även om man är helt slut efter ett jobbigt löppass så längtar man efter nästa.
Löpningen är så bekväm, varsomhelt, närsomhelst & hursomhelst !!
=)
Åh jag hade ALDRIG trott att jag skulle ÄLSKA min löpning! Har försökt mig på flera gånger, men sagt att det där är inte för mig...
Tänk så fel man kan ha ;) Man blir visst lite visare med åren...!
Kan bara hålla med. Plötsligt betyder löpningen massor för mig och tar upp ganska mycket av min träningstid, men jag bara ääälskar det. Av precis samma anledningen som du :)
Skicka en kommentar